Beräkning av fukttillstånd i konstruktioner / kvantitativ fuktsäkerhetsprojektering

I Boverkets Byggregler (BBR) rekommenderas att en systematisk fuktsäkerhetsprojektering utförs som del av projekteringsfasen och att fuktsäkerhetsprojekteringen bör följa principer enligt branschstandarden ByggaF.

Fuktsäkerhetsprojekteringen kan kräva att en konstruktions fukt- och värmetekniska funktion bedöms beräkningstekniskt. FuktLabbet erbjuder denna typ av beräkningar.

Uttorkningsförlopp nygjuten betong

Nygjuten betong innehåller stora mängder vatten som måste torkas bort innan andra material kan monteras mot betongen. Torkningen sker både genom att cementet binder vatten kemiskt, och genom att fukt avdunstar från betongen. Under tiden cementet reagerar med vattnet sker en ständig förändring av betongens mikrostruktur, vilket påverkar både betongens förmåga att binda vatten och dess förmåga att transportera vatten.

Följden är att uttorkningsförloppet blir beroende av många olika parametrar på ett mycket komplext sätt, och i praktiken kan endast numeriska beräkningstekniker användas för att förutsäga torkningsförloppet. Fuktlabbet erbjuder hjälp med att göra dessa beräkningar.

Omfördelning av fukt i betong efter golvläggning

Vid gjutning av betong som skall utgöra underlag för golvbeläggningar krävs att betongen får torka tillräckligt väl innan golvbeläggningen läggs på. Torkningen skapar en fukthaltsfördelning ned genom betongvolymen; förhållandevis torrt nära ytan, men fortfarande fuktigt längre ned. När sedan golvbeläggningen läggs på, kommer en del av den kvarvarande fukten att omfördelas uppåt, mot golvbeläggningen. Om detta orsakar alltför höga fukttillstånd närmast under golvbeläggningen kan både lim och golvbeläggning skadas. Detta orsakar ofta illaluktande emissioner eller andra skador.

För att förebygga dessa skador mäts fuktigheten i betongen på något visst, i förhand bestämt djup. Avsikten är att mätvärdet ska vara visa vilken fuktighet som kommer att uppstå under golvbeläggningen. Detta förfarande bygger på vissa antaganden och förenklingar, och i praktiken är situationen ofta mer komplicerad. Genom att mäta fuktigheten på några olika djup kan en betydligt säkrare beräkning göras som visar vilken maximal fuktighet som kommer att råda under golvbeläggningen. På så sätt kan man, genom mätning och beräkning, avgöra om betongen har hunnit torka så väl att det är riskfritt att lägga golven.

Kontakta oss så berättar vi mer om hur mätningarna skall göras för att vi ska kunna utföra de beräkningar som behövs.

Exempel på hur fuktprofilen genom en betongplatta förändras över tid: Längst till vänster fuktprofilen då matta limmas på golvytan. Profilen omfördelas sedan till en nästan lodrät linje ned genom betongen. I slutet av det beräknade förloppet är RF cirka 88% i bottnen av betongen och cirka 88-89% i avjämningens yta, närmast under mattan. Total tid 6 år. (Exemplet avser ett fall där betongen belagts med avjämningsmassa på vilken mattan sedan limmats.)

Uttorkningsförlopp efter vattenskada

I samband med en vattenskada, dvs där vatten läcker ut och blir stående på t.ex. ett betongbjälklag, kan det vara intressant att försöka bedöma hur lång tid torkningsförloppet tar, och hur detta påverkas av vilken torkningsmetodik man använder.

Vid en vattenskada har man initialt ett mycket högt fukttillstånd i materialet nära ytan, och en tvär övergång till betydligt torrare material en bit ned i materialet. Sedan vattnet avlägsnats från ytan, börjar dels en tokningsprocess uppåt (mot rumsluften), dels en omfördelningsprocess ned mot det torrare materialet. När denna torknings- och omfördelningsprocess har gått tillräckligt långt, kan man lägga nya golv utan risk för att den kvarvarande fukten skall kunna orsaka skador på det nya golvet.

Genom att först beräkna det inledande torknings- och omfördelningsförloppet, och sedan simulera en omfördelningsprocess efter att nytt golv lagts, kan vi dels avgöra hur långt torkningen måste drivas och hur detta skall kunna kontrolleras, dels kan vi hjälpa till med att optimera torkningsmetodiken.

Fukthistorik – beräkning av fuktförlopp bakåt i tiden

Vid skadeutredningar är det ofta tydligt att en skada beror på att konstruktionen måste ha varit fuktigare någon gång tidigare än vad den är i nuläget. Genom att mäta nuvarande fuktförhållanden, kan man i många fall beräkna hur fuktigt det kan ha varit någon gång tidigare. Detta kan ha stor betydelse för att utreda vad som orsakat skadan. Kontakta oss så förklarar vi vad som behövs för att beräkningen skall kunna göras.